H&M spring favourites


Två gästhanddukar i grå/beige, marinblå loafers, blå blus, byxor och strumpbyxor. Perfekt och faktiskt bara välbehövliga saker.

Skoldag

Första riktiga dagen på två veckor på skolan var idag, efter en helt sömnlös natt och en veckas smärta. Men det gick över förväntan. Det känns som jag lyckas greppa nästan allt och föreläsningen var inte ens jobbig någon gång under dessa tre timmar. Skönt!
Efter det skulle jag hjälpa tjejerna att kolla på skor så vi var på stan kanske en timme. Nu har jag varit hemma ett par timmar, sovit middag samt fikat risifrutti och oboy framför tvn. Tänkte visa det senaste paketet från min shoppingmånad nu. H&M kommer det från!

Tröstshopping

I dessa tider när jag ligger hemma nyopererad och har ont brukar jag alltid unna mig några saker jag vill ha. Jag beställde ett paket från lyko med behövligheter som hårprodukter och hygienartiklar osv, men till det la jag till en parfym också, just because I'm worth it!

Jag var även in på Gina tricot och köpte en oversizead t-shirt i blusmaterial och ett baslinne. 
T-shirt och linne - Gina tricot 
Parfym - D&G
Hårmask - Maria Nila
Värmeskydd - Lee Stafford

Det sista som väntar mig nu är ett paket från h&m med en till oversizead blus/T-shirt i en mjuk, blå ton samt strumpbyxor, marinblå loafers, badrumshanddukar och pyjamasbyxor. Sen ett paket från Nelly med ett vitt linne i blusmaterial och ett par klackskor (sandal). 

Födelsedagsfirande


Igår kom mina fina föräldrar och min yngsta bror hit till Gävle för att överraska min sambo på födelsedagen (i förskott). Med sig hade de wiernerbröd, kanellängd, 2 sorters kakor och 2 sorters glass (synd för mig som fick äta lite skumboll bara, haha). Och ett paket såklart. Vi pratade lite strunt en timme eller två innan de åkte sina 15 mil hem igen! Himla söta är dom allihopa. Det är guld värt att ha en familj som är så nära både mig och Davis. Jag vet exakt var jag har dom. 

Idag är iallafall Davis riktiga födelsedag och han blir 22 år. Jorden ska skatta sig lycklig för att få ha en sån fin person son han här. Jag tänker inte skriva ett helt kärleksbrev här, men.. Han är verkligen den mest omtänksamma och bästa person jag någonsin träffat. Vår kemi är helt underbar den med. Det visste vi ju dock inte när vi lärde känna varandra för snart 6 år sen. Men efter studenten kom vi till insikt med det. 

Lilla Johanna


För er som inte visste har jag verkligen haft en helt fantastisk uppväxt. Med en familj och släkt som är tightare än de flesta. Där man får stöd, kärlek, uppskattning och samhörighet. Där det är en för alla, alla för en. Vi skulle vara ett så perfekt fotbollslag. Jag och min familj. 

Storhandling i Hemlingby

Idag har jag proppat i mig ett gäng piller för att orka åka och handla. Jag brukar passa på att handla inför kommande veckan medan Davis är hemma så jag slipper ha press att gå och handla under veckan när jag har skola. Jag vet ju aldrig hur jag kommer må i förväg. Nu hade vi inte storhandlat någonting denna månad så vi passade på nu när vi nyss fått lön och CSN. Fyra stora kassar följde med hem från Ica maxi och jag kan tala om för er att det inte är roligt att gå i en gigantisk matbutik när man inte kan äta. Lever på drickyoghurt osv just nu och lär göra det ett tag till. Som det lät är det ca 2 veckor innan det börjar släppa mer och jag har krånglat mig igenom en halv hittills. Men nu finns det en full kyl, frys och skafferi till dess. 

Jag började må illa när jag rörde på mig fast vi verkligen sniglade oss igenom affären. Det är svårt att stå på så starka smärtstillanden när energiintaget är nästintill obefintligt. Illamående, yrsel och magont är några anledningar. Nu ska jag ligga på soffan igen resten av dagen och sen försöka få i mig soppa, om jag lyckas använda en sked dvs. 

Några snabba

Glass/ Godis
Sommar / Vinter
Julafton / Födelsedag
Rosa / Blå
Bok / Tidning
Brun-utan-sol/ Solarium
Gina Tricot / H&M
Twilight/ Hungerspelen
Havet/ Pool
Sova/ Vaken
Dag/ Natt
Läppglans/ Läppstift
TV/ Dator
Blogg/ Vlogg
Göteborg/ Stockholm
Vanilj/ Choklad
Salt/ Surt
Tomat/ Gurka
Mjukisbyxor/ Jeans
Ögonskugga/ Mascara
Klackar/ Sneakers
Brunett/ Blondin
Sverige/ Utomlands
Skräck/ Komedi
Landet/ Storstad
Onyttig/ Nyttig
Dusch/ Badkar
Balkong/ Altan
Sola/ Bada
Villa/ Lägenhet
Spara/ Slösa
Långa naglar/ Korta naglar
Nagellack/ Utan nagellack
Strut/ Bägare
Förfest/ Efterfest
NätshoppaShoppa irl
Smsa/ Ringa
Iphone/ Android
Nikon/ Canon
Få kuddar/ Många kuddar
Inga husdjur/ Husdjur
Tidsoptimist/ Pessimist

Gävle

Ikväll har jag kommit hem till Gävle och min älskade Davis. Det har varit underbart att vara hemma och fått en del umgänge med syskon, föräldrar, mormor, farmor & farfar. Även Linnea har kommit och hälsat på.

Onsdagskvällen efter operationen var mest bara ligga på soffan med familjen. På torsdagen var alla på skola och jobb så mormor var med mig på dagen eftersom hon var ledig. Farmor kom förbi en stund med ett paket glass och en bra tidning. Kvällen spenderades med Linnea som kom med en försenad födelsedagspresent, världens finaste blus från gant som hon visste att jag hade haft ögonen på. Verkligen en generös och bra vän. Vi hade ett långt, djupt samtal - vilket vi inte haft behov av på en stund och det är alltid så skönt efteråt. 
Födelsedagspresenten 

Sen när föräldrarna och en bror var och tränade spelade vi kort med min yngsta bror som var så mysig. På kvällen kollade jag och mamma på ungefär varenda webbshop man kan hitta och jag beställde bland annat två blusar, strumpbyxor, två par skor, två handdukar, mysbyxor osv. 
Liten Johanna 

Idag har jag varit med mormor på förmiddagen och kikat på gamla foton. Eftermiddagen spenderade jag med farmor och farfar innan jag fick skjuts till tåget. Nu sörplar jag i mig lite chokladpudding framför fotbollen med Davis innan läggdags. Hoppas på att få sova inatt, har sovit sammanlagt 4,5 timme sen jag vaknade onsdag morgon.. Börjar bli lite virrig, inte bara pga smärtstillanden. Imorgon måste jag försöka orka ta med Davis och storhandla, det ekar tomt överallt. Sen är det vila, vila, vila. Ny kurs redan på måndag fast jag missade tentan nu idag pga operationen.

Det gick inte så bra

Som rubriken lyder, det gick inte så bra idag. Såren skulle bli nån mm i diameter, endast en tunnare slang skulle in för att rensa lite i leden. Men tyvärr blev operationen (som alltid för mig, samma med foten osv) större än planerat. Röntgen visade som sagt förändring/förstörd led och specialisten lyckades inte få in slangen och därför var de tvungna att snitta upp via kinden in till leden och skrapa ur så. Sen sydde de ihop på båda sidor så nu finns det ju risk att stygnen/snitten på båda mina kinder blir fula ärr..

Jag vaknade iallafall med mycket mer smärta än jag hade sist av käkledsoperationen eftersom den då inte var så omfattande som denna blev. Jag fick både smärtstillande (långtidsverkande) via dropp och snabbverkande i sprutor genom kanylen varje 20:e minut ungefär. Har aldrig i mitt 21åriga liv inom sjukdomsvärlden haft så ont som jag hade första timmarna, trots tre typer av morfinliknande, ett opium och en stark variant av nsaidpreparat. Jag andades också väldigt dåligt så det började tjuta i hjärt- och lungövervakaren som var kopplad med fyra sladdar till bröst och finger. Det kom nån och stoppade tillbaka syrgasslangen & tuben i näsan igen. Är nästan lite öm i näsan nu faktiskt. 

Det tog en del timmar på UVA (uppvak) innan jag och mamma fick åka hem men tillslut var vi påväg. Jag valde att åka hem till delsbo eftersom det är jobbigt om man vaknar hela nätterna och bara vill skrika och slita sig själv i stycken. Sen har jag ju otroligt dåligt immunförsvar, skulle det bli något med såren vill jag ha tryggheten i att mamma kan köra mig till akuten direkt. Men på fredag åker jag hem till mig och min sambo som kommer tillbaka Gävle efter jobbveckan.


Operationssalar och konstgjord sömn

Hej!
Idag är det alltså dome-day, jag ska återigen operera mina käkar. Det är ett år sen sist och min kropp håller helt enkelt inte för den sjukdom jag dragits med många år. Mina käkar är extremt inflammerade varje jäkla dag och det sliter enormt på lederna. De går sönder, brosk bildas och tillslut kan jag varken äta eller gapa. Det är vardag för mig att knappt kunna äta längre. Saker som kolor, chips och en köttbit är inte längre saker jag kan äta när som helst. Kolor är det dummaste jag kan stoppa i min mun vilken dag som helst. Jag orkar helt enkelt inte och jag sliter sönder lederna. Ibland om jag tar en känner jag att jag river upp när de växt fast igen. 
Men efter en röntgen för två veckor sedan vart min käkkirurg riktigt orolig och typ skrek till sin sköterska att det här var det värsta han sett (Gävleborgs enda specialist på mitt område) och att hon var tvungen att sätta upp mig akut före den kön som var på några hundra personer. Sjukt. Men nu är det dags och nu kanske jag får några bra månader igen, i käkarna iallafall.

Mår riktigt dåligt när jag tänker på hur kommande 7-10 dagarna kommer vara utan mat. Det är så himla jobbigt med denna operation att inte kunna äta sen.

Igår fick jag iallafall denna fina sjal och väska av min chef på accent och en av de andra anställda. De är så himla snälla. Erbjuder sig att göra mig sällskap, handla osv så fort jag är sjuk/dålig.

Men nu är jag snart framme på sjukhuset så jag uppdaterar mer när jag mår bättre. Kram!

Såhär ser jag ut numera




Monday Morning

En ledig måndag var precis vad jag behövde nu, speciellt när jag vaknade med mycket ryggvärk idag. Jag är lite nervös för att åka buss tur och retur sen då det är ett stort problem med ryggen även dagar som inte involverar lika intensiv smärta som idag. Speciellt xtrafiks stadsbussar som jag åker nästan varje dag till stan. Det är så tråkigt att det är riktigt dåliga säten när det ändå är ett så pass stort bolag.. Det har hänt flera gånger att jag fått kliva av bussen halvvägs till skolan och ringa Davis så han får hämta hem mig för jag får skrik-gråt-spy-ont av dessa jäkla säten. 

Jaja, min morgon har ändå varit relativt skön. Jag vaknade 6, kände sv ryggen och kunde inte somna om först. Sen låg jag och slumrade till halv tio. Efter det har jag tagit en lång, varm dusch, smörjt in mig med favorit krämen, målat naglarna och ätit lunch. Nu är det dags att göra mig redo för att åka på stan för att hämta mina nya glasögon. 

En vecka kvar

Om en vecka exakt ska jag till optikern och hämta ut glasögon. Sist jag gjorde en synundersökning var jag 14, då var jag lite närsynt men jag behövde inte ha glasögon om jag inte ville. Jag köpte inga då men jag lånade mammas ibland (som hade exakt samma synnedsättning). Nu har jag haft problem med huvudvärk och upplever att jag ser suddigt och måste spänna pannan och ögonen hela tiden.
Dessutom har mina kunder på Handelsbanken påpekat flera gånger att jag borde gå till optikern pga jag läser leggen två cm från näsan typ och sitter så nära skärmen så jag nästan nuddar.

Sagt och gjort. I måndags var det dags. Resultatet blev att jag fortfarande var närsynt på vänster öga, även lite mer än sist. Och så hade jag tydligen ett brytningsfel på höger öga som förklarar suddigheten, jag har nämligen en knölig typ hornhinna eller något så när bilden jag ska se skär den så blir den dubbel. Jag ser alltså dubbelt med höger öga. Nu är det en vecka kvar till jag ska hämta ut mina glajjor som jag ska ha på heltid..


De översta är från Hugo boss serie boss orange och de nedersta är specsavers egna märke.

11 mars

Hejsan!

Igår åkte jag hem till Hälsingland för att träffa familjen och gå på ljusdals sista kvalmatch. Tyvärr efter fantastisk kvalserie så räckte det inte igår och då föll elitserieplatsen ur händerna. Jag är rädd att det inte alls blir samma lag nästa år eftersom många spelare kanske kommer vilja spela kvar i elitserien och då skriver på för något annat lag.

Det bra med kvällen var iallafall, förutom att träffa familjen: att få krama på Gabrielle, en så fin vän så ni anar inte. 
Imorse tog jag tåget till skolan för en, som vanligt i denna kurs, helt värdelös lektion. Vi har en så himla dålig lärare, jättetråkigt. Men mitt i frustrationen efter lektionen så möttes man ju av världens vackraste väder. Det är ju det bästa som finns! 

Nu har jag nyss kommit hem och ätit nio bitar sushi från underbara Sakura Sushi.

Fortfarande döende

Nej, liten överdrift kanske. Även om jag igår hostade först till kväljningar och sen tills jag inte fick luft. Fick sån panik vid det sistnämnda när jag stod och kippade efter andan så tårarna strömmade och jag ville skrika men det kom inte ut. Som tur var ryckte jag tag i Davis som var påväg ut ur köket och han lugnade mig. Han är en sån hjälte som alltid håller modet uppe när jag inte får luft, är nyopererad osv. Han sa åt mig att ta det lugnt medan han höll om mig stående och sa sen "försök hosta till en gång ordentligt, även om det gör ont". Så jag gjorde det ett par gånger och det hjälpte. De 10-20 sekunderna är kanske de längsta i mitt liv. Var så rädd. 

Inatt var det inte bättre. Har inte kunnat sova för det har dunkat i huvud och öron samtidigt som halsen håller på att gå i bitar. Lever iallafall på piggelin, coca cola och té. Självklart också hostmedicin, syx och nässpray. Det är 7 år sen eller något sen senast jag hade influensa, man blir ju så ovan. Vi får se om jag andas bättre idag/inatt annars blir det nog akuten, måste ju få sova..

Orkar inte

Idag vaknade jag upp supersjuk, lagomt till besöket hos käkkirurgen för pre-operationssnack. För exakt ett år sen sövdes jag och opererades senast. Nu är det dags igen snart. Med ett gap på knappt 10mm är det inte bara svårt att äta, utan tillomed prata. Ständig käkvärk är inte heller kul även om det känns som om jag borde vara van by now. 

Det är så himla svårt att acceptera att man är kroniskt sjuk. Jag och mina fina vänner Sofie och Elin har pratat mycket om det på senaste tiden. Hur svårt det är att bli sjuk tidigt och bli tvungen att anpassa hela sitt liv. Tänk att jag aldrig fick göra allt jag någonsin velat. Detta är långt ifrån det tuffaste med kroniska sjukdomar, men att jag fick ge upp min skidkarriär var så jobbigt. Från att vara iväg på VM i alperna och tävla stora tävlingar, till att inte ens kunna gå till skolan utan att vilja skrika av smärta. Jag har inte gett upp alla mina drömmar dock, jag har en kvar, en som är möjlig att anpassa. Drömmen om att göra karriär som egenföretagare. Där har jag möjligheten att jobba med projekt och ta på mig jobb utefter kroppens läge. Jag hoppas fortfarande att det fungerar, även om det dagar som denna känns svårt att ens existera. Orkar inte. Men nu ska jag trycka i mig mer kodein och hoppas på effekt för även mina höfter värker, förutom käkarna alltså. Vill bara bli bedövad och snurrig så jag får glida in i min egen dimma.

Skoterträff

I lördags åkte jag och Davis upp till los för att catcha upp med familj och vänner. Speciellt längtade jag ju lite extra efter ebbot som var nyfödd när vi flyttade hit till Gävle och nu snart är ett halvår gammal. Vi åkte direkt till skoterträffen när vi kom fram vid 11, där var hela Davis familj och många andra vi känner. Såg en hel del snygga skotrar och kikade lite när det kördes tävling på teknikbana. Vi kollade på damernas 3-mil hemma hos Urban, Linda, Sandra och Emilia med Ralf och Jens. Mot eftermiddagen blev det middag hos Davis mamma, axel och Rickard. Signe, Chrille och ebbot kom såklart också!
Kvällen spenderade jag, Davis och Christian på förfest hos Tobbe i hans hus innan vi gick på gammeltomta där det var lite dans. Vi var hemma 00.00 och åt lite nattkäk innan vi somnade.

Igår var vi lite lätt sliten så vi åkte hem runt 11 och dagen spenderades framför herrarnas 5-mil. Senare chips och dipp framför massa westernfilmer!